domingo, 5 de julio de 2020

SOLO SI MI AMADA ESPERARA/BARA OM MIN ÄLSKADE VÄNTAR

SOLO SI MI AMADA ESPERARA
BARA OM MIN ÄLSKADE VÄNTAR
Me gusta muchísimo esta canción que escuché por primera vez en Estocolmo, en Pax, donde viví con Peter un corto tiempo, en una residencia para estudiantes. 
Yo aún no sabía nada de sueco, pero la canción me impactó.
Escuchaba sus discos y muchos, a pesar de no entender lo que las canciones decían, me encantaban. 
A él le gusta el jazz, a mí no, así  que esos no los tocaba.
At The End Of The Porch Fine Art Print by John Sharman at ...
(At The End Of The Porch), John Sherman)

File:Waiting By The Window.jpg - Wikimedia Commons
(Waiting By The Window, desconocido)

43 Best Art - The Danes images | Art, Painting, Artist
(Inge en la ventana, Carl Vilhelm Holsoe)

La canción (Nationalteatern)

[Vers 1]
Om idag inte var en ändlös landsväg
Och inatt en vild och krokig stig
Om imorgon inte kändes så oändlig
Då är ensamhet ett ord som inte finns
Men bara om min älskade väntar
Om jag hör hennes hjärta sakta slå
Bara om hon låg här tätt intill mig
Kan jag bli den jag var igår

[Vers 2]
Jag kan inte se min spegelbild i vattnet
Jag kan inte säga sorglösa ord
Jag hör inte mitt eko slå mot gatan
Kan inte minnas vem jag var igår
Men bara om min älskade väntar
Om jag hör hennes hjärta sakta slå
Bara om hon låg här tätt intill mig
Kan jag bli den jag var igår

[Vers 3]
Det finns skönhet i flodens silversånger
Det finns skönhet i gryningssolens sken
Men då ser jag i min älskades öga
En skönhet större än allting som jag vet
Och bara om jag vet att hon väntar
Om jag hör hennes hjärta sakta slå
Bara om hon låg här tätt intill mig
Kan jag bli den jag var igår

¡Me encantaaaaaaaa! Es una de esa canciones que puedo oír una y mil veces sin que me canse...

TRADUCCIÓN MÍA:
Si hoy no se sintiera como un interminable camino
y esta noche como una salvaje y retorcida vereda
si el mañana no se sintiera tan infinito
entonces soledad sería una palabra que no existe
REFRÁN
PERO SOLO SI MI AMADA ESPERARA
SI YO ESCUCHARA SU CORAZÓN LATIR LENTAMENTE
SOLO SI ELLA ESTUVIERA AQUÍ PEGADA A MÍ
PUEDO VOLVER A SER EL QUE YO ERA AYER
No puedo ver mi reflejo en el agua
no puedo expresar palabras sin tristeza
no puedo escuchar mi eco resonar en las calles
no puedo recordar quién yo era ayer
REFRÁN
Hay belleza en la plateada canción de los ríos
hay belleza en en el brillo de los rayos solares del amanecer
pero entonces veo yo en los ojos de mi amada
una belleza más grande que todo cuanto conozco
REFRÁN

A propósito de los dibujos que incluí.
Al parecer, en contradicción con la canción (y con El amor en los tiempos del cólera), las esperas se le atribuyen más que todo a mujeres o niños.
No encontré pinturas de hombres sentados, esperando pacientes y lánguidamente en la ventana a una mujer...
Vi una de un hombre de pie en un balcón, pero parecía más bien esperando el periódico, el correo o viendo lo que sucedía en la calle......
Bromeo un poco, claro, pero la verdad no encontré......será que los hombres son más prácticos y menos románticos...
Hmmmmmm, ¿prejuicios?

                                                           MC@😊











No hay comentarios.:

Publicar un comentario